Foredragsholdere

Hovedforedragsholdere

150x226-jim-cummins

Jim Cummins, professor ved University of Toronto og Åbo universitet, og dessuten æresdoktor ved Høgskolen i Innlandet. Han er internasjonalt kjent som en av de mest toneangivende forskere innenfor språklæring, flerspråklighet og utdanning i flerspråklige kontekster. Han har samarbeidet tett med lærere og i de senere år publisert bøker om flerspråklighet som ressurs i opplæringen. Blant hans mest kjente publikasjoner kan nevnes Language, Power and Pedagogy (2000), og Identity Texts - the Collaborative Creation of Power in Multilingual Schools (2011) (med M. Early).

 

150x226-helle-pia-laursen

Helle Pia Laursen, ph.d., lektor på Danmarks Institut for Pædagogik og Uddannelse (DPU) v. Aarhus Universitet. Hun forsker på språkpedagogikk og litterasitet i relasjon til språklig diversitet i forskjellige pedagogiske kontekster. Hun er forskningsleder for forsknings- og utviklingsprojektet Tegn på sprog (2008 - 2018), som er en studie av språk og lesing i flerspråklige klasserom. Tidligere forskningsprojekter omfatter blant annet ’Dansk som andetsprog i fagene’, ’Den sproglige dimension i naturfagsundervisningen’ samt ’Dansk som andetsprog i relation til danskfaget’.

 

150x226-Kenneth-Hyltenstam

Kenneth Hyltenstam, professor emeritus i tospråklighetsforskning ved Stockholms universitet. Hans fremste forskningsarbeid har blitt gjort innen andrespråksinnlæring, men han har også publisert arbeider om minoritetsspråkenes situasjon i Sverige og Norge, samt om svensk i lys av global engelsk. Han har også studert den patologiske påvirkningen på morsmål og andrespråk hos demente. Flere av hans publikasjoner har handlet om språkundervisning for innvandrere og minoriteter i Sverige, om svensk som andrespråk og morsmål, samt om språkundervisningspolitikk i flerspråklige kontekster i utviklingsland, bl.a. Moçambique.

 

150x226-Susanne-Duek

Susanne Duek, fil. dr., Institutionen för pedagogiska studier ved Karlstads universitet. Hun disputerte i 2017 med avhandlingen Med andra ord – samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn. Hun er faglærer i svensk som andrespråk, engelsk og tysk og har mange års erfaring med lærerutdanning, videreutdanning for lærere. For tiden er hun også engasjert i spørsmål om skoleutvikling gjennom sitt arbeid ved rektorutdanningene ved Karlstads universitet. Hennes forskningsinteresser dreier seg om utdanning, flerspråklighet, litterasitet samt migrasjons- og integrasjonsspørsmål.

 

Sammendrag av hovedinnlegg

Jim Cummins, University of Toronto Teachers as Knowledge-Generators: Diverse Contexts, Challenges, and Opportunities in Teacher Education

The presentation will outline how educators in North America and Europe have responded to school populations that have become increasingly diverse with respect to language, culture, and religious background. As the underachievement of immigrant-background students on the PISA tests indicate, conventional teacher-centered instruction, standardized curriculum and assessment schemes, and teacher education programs that are unresponsive to diversity are inadequate to educate the students who currently make up a significant proportion of the school population. However, over the past 20+ years, educators in schools have been exploring innovative approaches to teaching that acknowledge students’ multilingual abilities and incorporate multiple languages into regular classroom instruction. These teachers have become knowledge-generators who have expanded our theoretical understandings of learning through their instructional practice. The presentation will discuss the implications of these instructional innovations for teacher education programs in Europe and North America.

Helle Pia Laursen, Aarhus universitet: Hvad betyder mumie? Om forhandling og skabelse af betydning under en literacyaktivitet

Under en læseaktivitet i 6. klasse er tre piger i gang med at rekonstruere en tekst om mumier ud fra deres individuelle notater. En af pigerne er andetsprogsbruger og kæmper med at forstå det centrale ordforråd og de centrale begivenheder i teksten, hvilket blandt andet kommer til udtryk gennem hendes anmodninger til de andre om betydningsafklaring. Mit foredrag vil bygge på data fra denne aktivitet, der stammer fra det tiårige studie af literacy og sproglig diversitet, Tegn på sprog (2008- 2018). Med et socialsemiotisk blik på børnenes betydningsdannelsesprocesser i læse- og tekst(re)konstruktionsprocessen vil jeg vise, hvordan betydningsafklaringerne ikke alene bidrager til at skabe forståelse, men også til at fylde teksten med betydning gennem en fælles udforskning af tekstens univers.

 

Susanne Duek, Karlstads universitet: Litteracitet bland barn till nyanlända föräldrar med kort skolbakgrund

Många studier visar att det finns ett starkt samband mellan hemmets litteracitetspraktiker och elevers skolframgång, och föräldrars utbildningsbakgrund anses ha stor betydelse för skolresultaten. Presentationen belyser förutsättningar och villkor för litteracitet för en grupp nyanlända barn (fyra till tio år) vars föräldrar inte har någon eller endast en kort skolbakgrund från ursprungslandet. Genom en etnografiskt inspirerad forskningsdesign har barnens litteracitetspraktiker i skola/förskola och hem studerats under ett års tid. Syftet med studien är att utifrån ett flerspråkighetsperspektiv skapa förståelse för vilka villkor och förutsättningar för litteracitet som föreligger samt hur hemmet och skolan samspelar runt barnens litteracitet. Det är en komplex och mångfasetterad bild som har utkristalliserats, men ett av resultaten visar hur skolans och förskolans litteracitetspraktiker vilar på en enspråkig och monokulturell norm, till vilken barnen har att förhålla sig. Deras tidigare erfarenheter, kunskaper och modersmål får en ytterst perifer plats i skolans/förskolans litteracitetspraktiker. Föräldrarna och barnen visar emellertid ett stort mått av potential, trots föräldrarnas begränsade skolerfarenheter. Barnen och familjerna anpassar sig till de villkor som råder, och barnen rättar sig efter skolans/förskolans förväntningar. En faktor som dock skapar missgynnande villkor är haltande kommunikation och kontakt mellan skolan och hemmen. I presentationen tas också upp vad jag, utifrån mina resultat, ser som viktigt för lärare att förstå i relation till nyanlända elever, flerspråkighet och samverkan mellan skola och hem.

 

Kenneth Hyltenstam, Stockholms universitet: Modersmålsundervisning och utbildning av modersmålslärare – glimtar av 40 års ifrågasättande, ambivalens och ihärdighet/uthållighet

Rätt till undervisning i andra modersmål än svenska infördes i det svenska skolsystemet genom den så kallade hemspråksreformen 1977. Samtidigt startade en tvåårig lärarutbildning, hemspråkslärarlinjen – vilken dock upphörde som specifik utbildning bara drygt tio år senare. Beteckningen ”hemspråk” ersattes 1997 med ”modersmål”.

Modersmålsundervisningen har under hela sin existens brottats med stora problem vad gäller organisation och innehåll, lärarkompetens och lärarförsörjning samt negativa attityder och ifrågasättande från samhället. Under årens lopp har verksamheten förändrats i både negativ och positiv riktning. Större restriktioner i vem som har rätt att delta infördes redan på 1980-talet, och vid skiftet mellan 80- och 90-tal ändrades finansieringssystemet, vilket fick omedelbara konsekvenser för verksamhetens omfång. Å andra sidan genomfördes parallellt en konsolidering av modersmålsundervisningen, särskilt genom införandet av fasta kursplaner på 1990-talet. Vidare bekräftas rätten till modersmålsundervisning och verksamhetens ställning genom den svenska språklagen 2009 och genom 2010 års skollag. Som en konsekvens av 2009 års lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk har skolelever som hör till någon av de fem nationella minoriteterna rätt till modersmålsundervisning antingen som förstaspråk eller som andraspråk, för samiskans del sedan 2011 och för finska, meänkieli, romani och jiddisch sedan 2015.

I föredraget ställs ett antal frågor omkring modersmålsundervisningen i Sverige: Hur kan det komma sig att generell modersmålsundervisning infördes i full parlamentarisk enighet på 1970- talet? Hur förklaras den kontinuerligt bristande kvalitetsutvecklingen av verksamheten? Vad är skälen till att verksamheten lever kvar trots ständiga attacker från delar av det svenska politiska spektrumet – och trots globala politiska strömningar som reducerat eller eliminerat motsvarigheter till den svenska modersmålsundervisningen på flera håll i Europa? Dessutom dryftas möjliga svar på dessa frågor.

 

Øvrige foredragsholdere:

Gunhild Tomter Alstad, førsteamanuensis, Høgskolen i Innlandet

Anne Marit Vesteraas Danbolt, dosent, Høgskolen i Innlandet

Thor Ola Engen, professor emeritus, Høgskolen i Innlandet

Anne Golden, professor, Universitetet i Oslo

Lars Anders Kulbrandstad, professor, Høgskolen i Innlandet

Per Ivar Kvammen, dosent, Høgskolen i Innlandet

Marte Monsen, førsteamanuensis, Høgskolen i Innlandet

Randi Myklebust, høgskolelektor, Høgskolen i Volda

Verónica Pájaro, høgskolelektor, Høgskolen i Innlandet

Gunhild Tveit Randen, førsteamanuensis, Høgskolen i Innlandet

Else Ryen, førsteamanuensis, OsloMet – Storbyuniversitetet og førsteamanuensis emerita, Universitetet i Oslo

Anne Skaret, førsteamanuensis, Høgskolen i Innlandet

Guri Bordal Steien, førsteamanuensis, Høgskolen i Innlandet

Kari Tenfjord, professor, Universitetet i Bergen

 

Klikk her hvis du ønsker å lese et kort sammendrag av disse foredragsholdernes innlegg